Vid matbordet

Så många miner på den här söta tjejen. I natt var det inga glada miner. Skrik och gråt igen. Klockan var nog bara strax efter 01 när Du satte igång och tjata om Saltkråkan. Jag funderar på om Du har blivit beroende av det... Jag fick ett utbrott och uppförde mig som en tonåring, höjde rösten så Du hoppade till och smällde med dörrar...moget.... Du somnade i alla fall och vaknade sedan en gång/timme och var ledsen. Trött mamma idag.
Igår fick Du många utbrott. Det "roligaste" var när Du satt i vagnen och vi var på väg hem från dagis/lekplatsen (vi var där en sväng efter dagis men blev attackerade av alla mygg) och då sjöng vi på hemvägen. Jag skulle skoja till det lite och sjöng.
"Hujedamej, sånt barn hon var, ej värre tänkas kan, och Agnes var det namn hon bar, ja, Agnes hette hon".
Vilket utbrott Du fick!!! Jag var tvungen att filma Dig med min mobil och visa för pappa när han kom hem...

Kommentarer
Postat av: Faster Ulrika

Lilla skrutta! Det är nog lite mycket för dig nu. Dagis och insikten om att den där "båppsugaren" är här för att stanna. Och visst är det jobbigt att man inte kan säga allt man tänker och tycker? Det är klart man blir galen av allt detta!



Hoppas vi ses snart!



Moppan

2010-09-02 @ 11:04:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0