tillminagnes

En dag när vi varit på dagis på förmiddagen (inskolning) så blev det ovanligt tyst här hemma...där låg Du min lilla humpla och sov i soffan!

Det var bara att lyfta in Dig i sängen och vänta med lunchen....

Idag var det dags för dagis igen och Du var helt uppstimmad i morse och tjatade om dagis till min stora glädje. Jag använde till och med dagis som hot/lockning, typ "om Du inte slutar tramsa nu och kommer hit så jag kan ta på Dig en tröja så blir det INGET dagis idag"....det funkade utmärkt. Hon kom rusandes! Sedan när vi satt och skulle ta på skorna så berättade jag att Du skulle till dagis men att mamma skulle åka därifrån och då började läppen darra och det högg till i mitt hjärta. Jag funderade allvarligt på att strunta i det och det blev inte bättre när Du sa "mamma bära" och inte riktigt ville släppa mig. Jag bar Dig ut i bilen och sedan åkte vi till dagis. Väl där, släppte jag av Dig, sa hejdå och sedan fick Du vinka i fönstret och Dina tårar sprutade och Du var jätteledsen. F-n vad det är jobbigt! När jag hämtade Dig hade Du haft det hur bra som helst och jag såg hur Du lekte med fröken och de andra barnen. Du hade sovit 1,5 timme och ville absolut inte åka med mig hem. När vi till slut kom därifrån så stod de andra barnen och vinkade i fönstret och Du såg lycklig ut och vinkade tillbaka. Då kände jag att det kommer gå bra det här. Min humplatulla börjar bli stor!

Väl hemma så fick vi baka bröd, Du och jag. Du gillar att stå på en stol och hjälpa mig i köket. Igår gjorde vi chokladbollar och idag bakade vi två olika sorters bröd. Du sitter mycket och leker själv nu. Legobyggande på rummet och läsa bok är favoritsysselsättningen. Fast måla, rita, lera och allt med Astrid Lindgren går alltid hem!