tillminagnes

Idag har vi varit på öppna förskolan och käkat våfflor (mest mamma så klart). Du sov hela natten och vid fem i morse vaknade jag med ett ryck och var tvungen att lyssna efter så att Du andades. Du somnade nog inte förrän halv sju igår kväll och sov till nästan sex i morse...nästan 12 timmar! De andra mammorna undrar hur jag gör men jag gör inget förutom ger Dig rejält med gröt vid halv fem och sedan har Du helt plötsligt nöjt Dig med nappen på natten. Jag vågar inte riktigt ropa hej än...och det gör inget om Du vaknar någon gång till för det är ju ganska mysigt att ha Dig i sängen några minuter på natten...åh, vad jag kommer sakna det...att känna Din lilla varma kropp och höra Ditt smaskande i det stora tysta kalla huset. När Du blir riktigt mätt så slänger Du Dig på rygg och kastar upp armarna och pratar lite för Dig själv med gäll röst innan Du somnar. Jag tror att Du säger "man kan äta mycket sedan man är mätt men nu är det fanimej stopp"...

Igår kom Din pappa hem med en massa superfina tulpaner. Åh, vad de är fina. Tänk vad lite som krävs för att bli glad. Ler för mig själv varje gång jag tittar på dem. Ikväll kommer Din pappa hem sent så jag ska ha mys för mig själv i soffan när Du har somnat....med mys menas godis...om den varar tills i kväll...jag springer ju och nallar hela tiden.

Tarzan börjar verkligen bli Din kompis nu. Han kryper närmre och närmre till Din stora glädje. I morse när Du låg i vår säng så kom Tarzan upp och luktade på Ditt ansikte och Du låg helt paralyserad och förtjust. Ni är för söta...