tillminagnes

Ja..då kom vi hem. Märklig känsla att stå där helt plötsligt med lilla Dig och vi började med att möblera om. Din säng åkte in i vårt sovrum och skötbordet fick sin naturliga plats inne på toan. Äntligen skulle vi använda allt som stått och väntat så länge på Dig.

Tarzan var inte speciellt intresserad av dig utan tyckte mest att det var jobbigt med en ny medlem som krävde vår uppmärksamhet. Din pappa och storasyskon är väldigt duktiga på att pyssla om honom medan jag är fullt upptagen med att ta hand om Dig. Jag tror att Tarzan har varit nära Dig max 5 gånger. Innan Du kom låg han ofta i Din säng och på Ditt skötbord eller bara låg på mattan i Ditt rum.


Barnen har varit sjuka och jag började med ont i halsen efter förlossningen för att sedan bli förkyld och få ögoninflammation för att till slut få ett svart inflammerat finger som behandlades med penicillin. Jag var sjuk i nästan fyra veckor. Den 13 november var du slö och sov hela dagen och varken bajsade eller kissade hela dagen. Pappa blev orolig och ringde till sjukhuset så vi fick en tid kl 21.00 men innan dess hann Du göra vad Du skulle :) Däremot så fick Du ögoninflammation i båda ögonen den 15 november och blev förkyld två dagar senare. Ögoninflammation är fortfarande inte helt ok men det är bara att fortsätta torka med ljummet vatten. Lilla Du säger inget trots att jag torkar och torkar Dina igenklistrade ögon och fastän det inte gör ont på Dig så gör det ont i mig när Du inte kan titta och kämpar med Din förkylning.


Den 7 november var vi på BVC och diskuterade bl a Ditt sugbehov. Det kändes som om Du ville ligga vid bröstet hela tiden och mina bröst var väl inte helt nöjda med det. Enligt de senaste rekommendationerna var det tydligen bra med napp eftersom det minskade risken för plötslig spädbarnsdöd. När vi kom hem tog vi fram en napp och testade sätta in den i Din mun....sen släppte Du inte den. Du är otroligt söt med den alltför stora nappen.


Den 7 november tog vi även vår första vagntur med Dig. Jag och pappa gick ner till affären och Du sov hela vägen. Väl i affären vaknade du men Du bara låg och tittade och studerade himlen hela vägen hem. Dessutom hade Du ju nu nappen att koncentrera Dig på.


Den 11 november kom Eva-Lena på besök från Lund och hade åter en hel kasse med kläder med sig till Dig. Vi hade en mysig dag och när jag var och hämtade storasyster så möttes vi av en kille med en gigantisk kamera när vi kom hem. Han informerade oss om att han filmade huset eftersom Charlotte Perrelli bott här som liten...vet vi väl :) Tydligen skulle det vara något reportage i Bingolotto. Storasyster tyckte att det var jättehäftigt. Stackars Eva-Lena hade varit med om ett litet kaos när jag var iväg. Kameramannen hade ringt på dörren och när hon öppnade smet Tarzan ut och både hon och kameramannen hade fått jaga Tarzan. Eva-Lena fick tag på honom till slut.

Den 13 november kom mormor och Din ena morfar (Du har belönats med två!) på besök. Morfar kom hem från Thailand den 12 november och var ju jättenyfiken på Dig. Han hade fått uppsytt en dopklänning i Thailand i thaisiden som var jättefin. Vilken överraskning! Du var lika snäll som vanligt och sov mest hela tiden. Du verkar så nöjd med tillvaron än så länge...


Den 14 november fick vi det obligatoriska hembesöket från BVC. En massa information och sedan skulle du vägas. Du hade gått ner nästan 100 gram på fyra dagar så jag blev jätteorolig. Det var ett evigt kämpande med amningen och ändå så gick Du ner i vikt. Nu vägde du 3 640 gram och var 55,5 cm lång....lilla spinkiga barn. Hon från BVC tyckte inte att det var något att oroa sig för men jag tryckte i dig en massa mat hela helgen och Du fick tillägg innan du somnade på kvällen. Tre dagar senare var det dags för vägning igen och då hade Du gått upp till 3 904 gram! Tjohooo vilken lycklig mamma!!! Nästa vägning var den 19 november och då hade Du gått upp till 4 008 gram och nu senast den 26 november vägde Du 4 460 gram och var 56,5 cm lång. Nu tyckte tanterna på BVC att det räckte med tillägg :) så nu får Du bara mjölk och jag tror nog att Du lägger på Dig ändå.

Den 18 november tappade Du navelstumpen. Fy fasiken vad otäck den var den sista tiden. Jag har hållt på varje dag och gjort naveln ren med bomullstops så det var skönt att bli av med den.

Den 19 november hade vi tid på amningsmottagningen. Det är en utmaning att passa tider! Naturligtvis lyckas Du bajsa eller kissa precis innan vi ska åka och Du är en expert på att kissa ner hela skötbordet och Dig själv. Som tur är så flinar Du så nöjt när Du ligger där mitt i allt kaos så det går inte att låta bli att skratta åt eländet. På amningsmottagningen fick vå låna en amningskudde och där fungerade amningen så klart! De sista dagarna har jag tvingat bort amningsnappen så nu fungerar amningen och jag tror att Du får i dig mer mjölk nu eftersom vikten har vänt.....ordentligt!